Snart, mycket snart, får jag krama Charlie. Inte ikväll, för nu sover han. Men i morgon. Då är han min.
Söndag, inget på schemat och bara han och jag. Lite bus i huset, kurragömma, prova skor (hans älsklingssysselsättning) och sen tar vi bilen och hälsar på någon. Kanske Farfar.
Efter nästan en vecka utan att ha busat med honom kan jag se hans glittriga ögon framför mig. och hur han tittar med stora och bedjande ögon när jag brer mina rostade smörgåsar. Hur han njuter när han får smaka den salta kaviaren.
Och jag längtar verkligen efter att mysa i soffan när han intar sin nattvälling. Och så pricken över i:et. När jag bär upp honom till hans rum, och han lägger ner sitt lilla huvud mot min axel, trött och utslagen.
Den lilla grisen.
Den självklara platsen för alla pappor.
Tycker att ni ska åka till Vimmerby och hälsa på farbror Danne.
…ok, INTE min sak men jag är ju litet nyfiken på erat grand life o så… KÄNDE ni alla på ert bröllop personligen, eller är en del bjudna bara för att de…passar bra och passar på att ha kul..?(ja, jag har läst skvaller och nagelfarit bilder, lördagsgodis som jag ibland unnar mig….dåligt, men jag är nästan alltid en BRA människa..annars)
Ni har väl oxå fått boken om mat barnets första år (antagligen flera ggr med tanke på hur många barn ni har 
) Då MÅSTE du ju gjort frikkisar till nåt av alla barna eller hur…och då kan du m.a.o. rulla köttbullar ELLER HUR..hela köttbullesagan är en bloggig sådan men bara en saga..i verkligheten fick du ju prinsessan o halva kungariket och KAN RULLA bullar eller HUR 
En tanke idag när jag med en nackspärr som gick till tårna stod och gjorde frikadeller till Julia ett år o matvrak (älskar mammas mat, lilla smarta hon) tänkte jag på dina köttbullar..vet ej varför
Fina bilder och väldigt fint skrivet om din fru..den bilden när hon väntade charlie och skrev bok…fick mig att bli litet tårögd(? märkligt men den var så….gravid-äkta eller vad man ska säga, bära barn o jobba ÄR slitsamt), hon såg verkligen (s)liten ut, och allt för en deckarhistoria som jag lätt slukar på en dag, numera tre eftersom lillan drar i den sociala nerven o inte låter mig vara i läsbubblan så långa stunder.
ha en skön bus-dag!! / Anna
Välkomna hem!
Tack för jättefin blogg, men nu fick jag faktiskt dålig smak i munnen…du beskriver hur du längar efter Charlie, härligt…MEN du har väl två små fina barn till, räknas inte dom??
@Berit.
Jag tror jag har skrivit det åtta, nio gånger i kommentarerna här på bloggen, men tar det igen.
I den här bloggen skriver jag ingenting om mina två stora barn efter önskemål och överenskommelse med de barnens mamma. Så det får man (jag) respektera.
Läser man bloggen kan man ju tro att jag inter träffar dom alls, eller hur?
Men det gör jag så klart, och självklart längtar jag lika mycket efter dom som Charlie.
Men som sagt, jag skriver inte om dem på bloggen. (Precis som jag inte skriver om 90% av mitt liv… ni får ju bara en liten del.)
@Anna
Hahaha, det är klart att vi känner de som var bjudna på bröllopet. Och vi umgås med dem som vänner. Hahaha, inga ”stöd-inbjudna” inte…
Hej Martin! Tack för ditt svar, nu förstår jag bättre varför dina två andra kottar inte nämns, förlåt mitt dömande. Har nyligen hittat din blogg och visste inte om förutsättningarna. Tack för att du delar med dig av vardagen till oss vanliga dödliga