I helgen var Wilmas farfar och hälsade på. Det blev som vanligt mycket bus och lek. Men även en hel del skoj utomhus då det var härligt väder. Idag har solen strålat och det har varit blå himmel. Nu vänder det och blir vår… kanske ett önsketänkande. Men är glad att snön lyser med sin frånvaro.

Igår åkte allt som är rött fram. Och det med en vinande fart. Nu är det jul, punkt.

Denna lille man kom och knackade på. Han gillar starkvinsglögg och står gärna vid en varm och trygg kamin.

Jag lovar att bli bättre på att skriva inlägg vad framtiden lider, men just nu ligger all fokus på jobb.

När Wilma var väldigt liten så talade jag och min sambo mycket om hur vi skulle uppfostra henne. Vi läste en hel del om alla utvecklingsstadium hon skulle gå igenom och vad vi som föräldrar kunde göra för att hjälpa henne. Vi båda tycker det är viktigt att ge henne utmaningar, att låta henne utvecklas. Wilma har varit snabb i sin utveckling och hon är riktigt snabblärd, så hon tröttnar på saker väldigt fort. Så det gäller att alltid ha nästa steg förberett åt henne. Jag och min sambo kommer aldrig att pusha henne till något hon inte vill göra, men vi känner att vi vill hjälpa henne att utvecklas och tycka saker är roliga. Sedan när hon börjar skolan så kommer vi båda att intressera oss mycket i det hon gör, och även där försöka ge henne en sådan bra utvecklingsmöjlighet som det går.

Pussel och memory är något som hon redan kan och har tröttnat på. Så jag gav henne en liten svårare nöt att knäcka igår. Mest på skoj…

Så var man åter från lilla-london. En bra dag i Göteborg blev det, jag hann tom träffa en god vän som jag inte sett på länge.

Igår kväll så hann jag precis hem innan Wilma skulle lägga sig, det känns alltid bra att hinna säga god natt till henne. Hon hade precis ramlat innan jag kom hem och hade ett stooort blåmärke på kinden med tillhörande sår. Så fort jag steg innanför dörren hörde jag; PAPPA! Så kom och springandes och vill visa. Hon pekade på kinden, tog min hand, gick fram till bordet och pekade på det. Pang sa hon och pekade på kinden igen. Sedan blev det lite pippiläsning innan sängen.

Idag var hon glad som en lärka och vi hade en mysig morgon. Det är ca 9 plusgrader ute och det är hur skönt som helst. Jag skulle gärna byta med henne dessa dagar. Skoja lite i parken, gunga och leka.

Men nu är det jobb som gäller! Vilket är pappas typ av skoj! True story!

I morgon bär det av till Göteborg för ett jobbmöte. Det är sådana här gånger man önskar att företaget förfogade över en Dreamliner. Men icke…

I dag lämnade jag Wilmis på dagis och ska även hämta trollet. I min värld är hämtningen belöningen av lämningen! Det är som en aktieutdelning! Men istället för stash får man ut en nylekt och glad liten dotter som vill berätta om sin dag med de få ord hon kan. Härligt!

Wilma har en tendens nu på mornarna att sova väldigt länge och jag har inte hjärta att väcka henne. Så jag har behövt utveckla en sjuklig effektivitet på mornarna. Då vi båda är tröttmössor och känner att ligga kvar i sängen en kall, grå novembermorgon är en mycket bättre idé än att gå upp, så får man kringgå vissa element i morgonrutinerna.

Vi har tex slagit ihop bokläsningen med att klä på sig. Boom, 5 minuter sparade!
Vi har insett att man kan duscha, borsta tänderna OCH leka med nallar, samtidigt!
Vi har även kommit på och utvecklat en smart kombination som kallas ”frukostätning i sängen med tillhörande blöjbyte”. Grymt effektivt och jag funderar på att patentera det.

Kontentan blir att från ett nästan medvetslöst tillstånd, till att stridsmunderingen är på för dagis, har vi bara lagt ned ca 25 minuter. Vem behöver en konsult för att effektivisera sina företag? Det är bara att slå en signal!

Ja, snart är det jul igen. Förra året vid juletider så var Wilma inte ens 1 år och förstod knappt vad alla tjoade och tjimmade för. Men i år kommer hon garanterat veta vad tomten är får något. De sjunger och läser om honom på dagis och hemma är tjockisen i rött även en favorit i bokform.

Så det är bara att snegla på munkarna i bageriet och börja odla skägg, så man inte fryser då det är dags för tidningen den 24 december.

Så här skeptisk var hon förra julen då vi försökte göra henne till en tomtenisse.

I år, kommer hon nog självmant att ta på sig luvan, den hon redan har fått via GO-boken. Tror jag berättade om detta i ett tidigare inlägg.

Något som vi även ser fram emot är hennes allra första luciafirande på dagis. Det ska bli riktigt skoj!