Vi vill ju gärna tro att Valter är vår Lilla bebis fortfarande… Trots det har han växt upp och blivit stor. Jag hade ju chansen att vara själv med honom igår och det blev lite egentid idag igen eftersom storebror följde med en kompis hem efter skolan.

Han tar verkligen chansen när han får den Valle och jag hakar på. Det blir mycket rollspel när han får bestämma vilket är roligt. Jag ser framför mig hur det är roligtpå dagis när det leks som bäst.

När det var dags för sagostund ikväll bjöd Valle på ett till bevis på att han är en stor kille…Vi läste en bok där man kan räkna byggare Bobs verktyg, jag räknade och visade. Jag vet att han kan räkna lite och att han kan vissa siffror, men det brukar mest hamna i lite fel ordning. Hur som helst så påpekade Jack för mig att jag borde låta Valle försöka själv. Visst så jag och helt plötsligt räknar den lille rackaren till fem! Jag blev lite överraskad och nog han också, men framförallt blev vi glada. Nu ligger vägen öppen och vi siktar mot tio! Och tack Jack för att du påpekade min bristande pedagogik. Man måste ju låta ”eleverna” blomma själva också…

Igår blev det tävling… Vem är mest lik apan…?

Så roligt kan man ha när man e på restaurang…

Ja nu får det bli en såndäringa uppdateringspost igen. Dåligt flyt på att skriva nu.

Det har ju varit valborg, om någon har missat det, och för våran del spenderades denna helg hos svärfar i Hedemora. Han har en stuga där som ligger hur fint som helst vid en liten sjö. Och där passade vi på att ta årets första bad, eller dopp kanske är mer rättvisande. Inte helt avslappnat tog vi oss ner vattnet och studsade ganska fort upp igen…

Kvällen bjöd på en ordentlig brasa som matades av ris från två stora och numera nedsågade granar. Mycket jobb och slit, men hög trevlighetsfaktor. Det blev också en bra glödbädd och det grillades gott.

Det är jäkligt skönt att åka bort så där och verkligen slappna av. Det behövs verkligen att komma bort från vardagsstressen. Det är först när man slappnar av som man märker att man är lite småstressad hela tiden… Jag tycker att det märks på barnen också. De har fått mycket natur och avslappning de här dagarna. Det släpper loss fantasin om inte annat.

Jack hittade bla en avsågad torr gren som blev en sorts allt-i-allo-leksak. Mikrofon, stämpel, hoppstylta, skateboardövare… Men vi får väl se om i intresset för denna naturleksak håller i sig i konkurrens med allt som finns här hemma. Just nu står den redo att lekas med i hallen. Men som sagt tror jag, eller jag är ganska säker på att det är bra att komma iväg och se andra sak er än det man är van vid.

…det är frågan.

Diskuterade lite med en vän om alla val våra barn ställs inför. Ställer vi som föräldrar för många frågor? Jag tycker det iaf. Det är bara att lyssna när man tex är i parken. 9 föräldrar av 10 ställer frågan -ska vi gå hem nu? Att svaret blir nej kommer väl inte som någon överraskning. Barnen sätter väl sig oftast emot hemgång från parken iofs, men det är själva principen att ställa en fråga istället för att bestämma som jag stör mig på. Det bästa är, tycker jag iaf, att förbereda hemgången. Förvarna 10 minuter, 5 minuter innan så upplever jag iaf att det brukar gå betydligt smidigare att få med sig barnen hem utan allt för mycket tjafs.

Sen kan man väl också diskutera det faktum att många kanske stressar hem i onödan istället för att låta barnen leka lite eqxtra. Undertecknad kan vid vissa tillfällen inkluderas i den gruppen.

Ibland är det väl bra att ge barnen alternativ, men ibland tycker jag att det bara skapar problem eller onödigt tjafs.

Men jag har iaf blivit medveten om att jag väldigt ofta ställer frågor som egentligen inte är frågor. Bra eller dåligt? Vem vet…