Att det finns leksaker som vänder sig till små pojkar respektive små flickor har väl ingen missat. I reklamen ligger tre killar och kör med sina bilar, 
dinosauriorna anfaller, nät kastas, besten fångas och tre killar ler i kapp.
Eller den med två små flickor som kammar sina dockor, långa, mjuka drag med borsten. Sedan bäddar de ner dom i de små bäddarna med sänghimmel, stoppar om dom och säger god natt.
Visst har ni sett dom?
Det här finns det folk som rasar och fasas över.
På riktigt.
Jag undrar stilla – varför det???
Varför får det inte finnas könsskillnader?
En bekant till mig har en dotter i en förskola. På den förskolan har man ett mailsystem där alla föräldrar skickar gruppmail till varandra, för att hålla alla informerade och så.
Bra idé.
En dag kom det ett mail från en mamma. Det stod:
”Jag anser att vi föräldrar har ett ansvar för att våra barn inte skall hamna i den klassiska könsfällan. Varför ska till exempel flickorna alltid ha rosa kläder? Jag tycker att vi som har döttrar ändrar på det. Men vi måste göra det tillsamans. Det går inte att bara en gör det.”
Det är inget skämt. Det är på riktigt.
Vart är vi på väg?
Den självklara platsen för alla pappor.
Jag håller med. Varför kan inte alla bara få vara som dom vill. Det finns tjejer som vill leka med dinosaurier och killar som vill leka med dockor. Låt dom få det då. Om man släpper en liten grabb lös i leksaksaffären så går han INTE till barbiedockorna utan till bilarna och legot. Jag har provat detta flera gånger och försökt att visa mina grabbar dockhyllorna men de har inte visat minsta intresse. Det är bara att inse att det är så djupt inlärt och medfött att killar är som de är och tjejer också. Vore väl inte kul om alla var likadana.
Även jag håller med om att där med tal om könsroller kan bli lite för mycket. Antar att det inte bara är jag som, när jag läser raderna ur nämnda mejlet, drar paralleller till filmen Tillsammans och scenen där mamman mitt i nattningen får för sig att byta barnens lakan pga färgerna som hon associerar till manligt och kvinnligt, och vill försöka göra revolt mot. Men samtidigt är det viktigt tror jag att vi föräldrar försöker vara medvetna om grejen, för visst är det väl ändå så att det ligger inbyggt hos många av oss? Nej, som sagt, låt barnen själva välja. Min fyraåring väljer gärna spadar och hinkar i rosa och inte mig emot. Men hade jag inte tänkt efter hade jag kanske köpt i klassiskt pojkblått till honom utan att fråga.
Vad då stoppa rosa plagg skall jag då stoppa mina barn som vill ha blåa plagg på för att det är killar, förövrigt så är min äldsta sons älsklingsfärg RÖD
Känner många små flickor som vill ha rosa på sig och inte är det för att de
är könskillnad utan tjejerna vill ha det. Varför får inte flickor vara prinsessor ?
Mina pojkar är ofta sjörövare
Jag har skrivit det förr och skriver det igen… Mina pojkar fick ett dockhus med tillhörigheter och inte blev det ngt dockhus, nää det blev ett garage med bilar
och gubbar. Jag var inte ett dugg inblandad i deras lek.
* Jag håller med – Varför får det inte finnas könsskillnader?
Tjingeling
Så länge pojkar och flickor blir bemöta lika av omvärlden så är väl allt ok tycker jag. Du frågar också varför det inte får finnas könskillnader? Självklart får det finnas det så länge man upprätthåller jämställdhet mellan könen. Btw så är min grabb och tjej än så länge ”fördomsfria” och leker hejvilt med endera leksaker
Klart man ska få klä sig i vad man vill.. och leka med vad man vill.
För mig är det självklart.
Läste i tidningen att Åsa (Vilbäck) är gravid. Har du haft någon kontakt med henne eller någon annan från ön efter 97?
Jag kan berätta en rolig grej från när vår son fyllde 1 år: jag hade sytt en Walldorfdocka efter konstens alla regler och denna skulle sonen få, ”för visst ska pojkar kunna leka med dockor”. Han öppnade paketen, tog upp dockan, tittade på den, kände på den…..och sen lade han den med ansiktet ner i golvet och sa :”Brmmmm, brmmmmm, brmmmmm.” Kan säga att han ALDRIG lekte med dockan, det var bilar och traktorer för hela slanten. Däremot förälskade sig lillasyster i dockan när hon sen föddes och blev lite äldre….
Så visst är könsroller till viss del medfött, inget snack om saken!
@Villes pappa
Och visst är det en underbar film för övrigt (Tillsamans)
@Linnéa
Var nog ett par år sedan jag pratyade med henne i telefon om jag minns rätt. Och hon är nog den jag haft mest kontakt med efter Robinsson. marcus, som var med, har jag försökt få till stånd ett möte med i tio år nu snart, men alltid något som kommer i vägen.
När min älste son fick en lillebror krävde han att få en bebisdocka o en vagn.
Han kallade sin bebis för Snukke efter en julkalender som gick då. Han hade även en nappflaska att mata med då lillebror fick mat. Han var då 2 1/2 år. Idag är han 36 o vi skojar ofta om detta. Det är så roligt att läsa din blogg varje dag trots att jag är i dina föräldrars årgång. Kram Anita.
Könsskillnader fårgärna finnas men som någon sa tidigare så länge som jäställdheten uppnås. själv mins jag en bekant son dör högsta önkan var strykjärn med tillhörande strybräda samt en spetsduk stod absolut högst upp på önskelistan vid jul! och detta är snart 30 år sedan
dock fick han aldrig detta då pojkar skulle leka med bilar!
Jag frågar precis tvärtom jag: Varför ska det finnas könsskillnader? VEM gynnar det att placeras i ett fack beroende på vad man råkar ha mellan benen? Att försöka motarbeta könsskillnader handlar givetvis inte om att HINDRA flickor från att ha rosa kläder och pojkar att leka med dinosaurier. Utan om att låta ÄVEN flickor få leka med dinosaurier och pojkar att leka med dockor. D.v.s. att se barnen som de INDIVIDER de är! Det finns småpojkar som tycker att rosa är den allra jättefinaste färgen som finns men redan i förskolan får höra från de andra barnen att ”det där är en tjejfärg!”. Fyra år och retad för sin favoritfärg. Det är helt fruktansvärt fel, åtminstone i mina ögon. Och hur praktiskt vore det egentligen inte att dra på även småpojkar klänningar i sommarvärmen. Svalkande (går att vara helt bar under) men ändå ett skydd mot solen!
Att vi redan när barnen är små medvetet eller OMEDVETET (jättemycket sker omedvetet – trots att många menar att de är sååå jämställda och behandlar flickorna och pojkarna sååå lika) placerar barnen i fack får givetvis också konsekvenser när de är vuxna: Flickorna blir de omhändertagande, försynta personerna som i vuxen ålder dubbelarbetar p.g.a. att de av både sig själva och sin omgivning förväntas ta absolut mest ansvar för hus och hem, tar ut absolut flest föräldradagar, vabbar — FÅR LÄGRE LÖN etc. etc. Givetvis drabbas (BEGRÄNSAS) även männen av att redan som små ha uppfostrats in i en könsstereotyp mansroll. Så-här-ska-du-vara.
Sofia Olsson här ovan (?) skriver: ”Om man släpper en liten grabb lös i leksaksaffären så går han INTE till barbiedockorna utan till bilarna och legot. Jag har provat detta flera gånger och försökt att visa mina grabbar dockhyllorna men de har inte visat minsta intresse. Det är bara att inse att det är så djupt inlärt och medfött att killar är som de är och tjejer också. Vore väl inte kul om alla var likadana.”
Ett väldigt klassiskt citat! (Det är t.o.m. flera kommentarer som tar upp det här med dockor vs. bilar.)
Men en fråga: Skulle det alltså vara medfött – d.v.s. genetiskt – att pojkarna väljer bilen framför dockan? På allvar?! Hur länge har bilen ens existerat? 200 år – knappt? Djupt inlärt vad som är rätt och fel, var ordet!
Och angående sista meningen: Det handlar inte inte inte om att alla ska vara likadana! TVÄRTOM!! Alla ska få vara fria att vara den de vill! Hur de vill! Inte si för att man är pojke och så för att man är flicka! Utan så här för att man är Charlie! (T.ex.)
Nä, jag vill verkligen ge en enoooorm eloge till mamman på din bekantas förskola. Att arbeta aktivt och medvetet mot könsskillnader borde vara varenda förskolas skyldighet. FÖR BARNENS SKULL. Och för samhällets skull. Om det nu verkligen är jämställdhet vi eftersträvar …
Lägger till den här länken!
http://www.youtube.com/watch?v=81Cq1OCYoQY
Svar till M. Vad är det för fel med ett klassiskt citat. I min bekantskapskrets så finns det nästan bara pojkar. Alla dessa mammor säger likadant. Om de får en docka och dockvagn så kör de rally med vagnen. Det är medfött och även vetenskapligen bevisat att mäns och kvinnors hjärnor inte är skapta på samma sätt. Mina pojkar har haft både barbiedockor och vagnar och andra dockor men de ligger nästan orörda i deras rum. Deras favoritfärg är rosa och det finns på flera av deras kläder. Män och kvinnor har väl olika intressen när de är vuxna också. Alla får väl tycka och göra vad de vill oberoende av kön. Larvigt med massa könsrollsprojekt. Alla barn har tillgång till samma saker på förskolan och det är bara att gå in på vilken förskola som helst så ser man vad pojkar respektive flickor väljer att leka med. Vilket feministtjafs.
Svar till Sofia Olsson: Ja, det förvånar mig inte ett dugg att pojkar kör rally med vagnen och väljer andra (”häftigare”) leksaker framför dockor. Inte ett dugg. Men i stället för att bara konstatera att så är fallet kan man fundera på VARFÖR det är så. Jag köper inte att det till 100% skulle vara medfött. Inte alls. Som jag skrev sker jättemycket väldigt omedvetet. Man kan tro att man behandlar barnen jämställt och lika när man ger en docka till sin son, men sonen tar naturligtvis intryck från och lär sig av hur det ser ut i hans omgivning. Hurdan är pappa? Byter han däck på bilen och kör med en häftig motorsåg och är den som sitter vid ratten på alla långresor eller är det han som sköter tvätten och nattar lillasyster och sitter i passagerarsätet medan mamma kör? Och hurdana är kompisarna? Kompisarnas pappor? Mamma? Alla andra flickor? Hur behandlas han av lärarna i förskolan? Hur ser det ut i leksakskatalogen?! Etc. etc.
Sen kan man kanske tycka att det är väl inte hela världen att dela upp och uppfostra barnen i två läger – flickor och pojkar. Gällande det kan jag bara säga att ibland får man försöka se saker ur ett större perspektiv! Se sambanden. Många kanske inte far direkt illa av detta eller direkt upplever några begränsningar i vardagen, men förutom att det faktiskt FINNS individer som hamnar i kläm (för att man är pojke och faktiskt föredrar att leka med dockan) så handlar det som sagt om hela vårt samhälle. Det är fakta att kvinnor har lägre lön, att typiska kvinnoyrken är låglöneyrken, att det finns få kvinnliga chefer, att pojkar inte uppmuntras att visa känslor, att framför allt barn begränsas och behandlas olika för att det är så väldigt tydligt uppdelat vad som är rätt och fel beroende på vilket kön de tillhör, att kvinnor dubbelarbetar p.g.a. att de utöver ett vanligt jobb för försörjningens skull måste ta hand om hus, hem och barn i betydligt större utsträckning än männen (som i sin tur ägnar tiden åt att klättra på karriärstegen och därmed få ut ännu mer makt och pengar – men säkert ofta till ett pris av bristande kontakt med sina barn) o.s.v. o.s.v.
Du, Martin, skrev en debattartikel för ett tag sedan om att lagstiftning inte är rätt väg att gå för att få män att ta ut mer av föräldraledigheten. I stället måste kvinnorna börja släppa fram männen.. Eller snarare: Ställa krav på männen att vara hemma! (Vuxna kvinnor ska alltså inte bara uppfostra barn utan vuxna män också; för att vara hemma med sina egna barn är ju ingenting som männen kan ta initiativ till själva och – om mammorna nu verkligen ställer sig i vägen – strida för. Det är ju bara att förvänta sig för mycket.) Så kan man ju tycka. Men hur ska det gå till då? När barnen redan i förskoleåldern vet att det är flickorna som tar hand om barnen (dockorna). När de sedan blir föräldrar är det så befäst att många nog inte ens reflekterar över vem som ska vara hemma. Det är ju mammans uppgift? Alternativt ett måste för att pappan är den som tjänar mest i familjen. Jaha och varför var det så nu då? Tada. Cirkeln är sluten. (En aning förenklat givetvis.)
Jag är för ett samhälle där var och en – i praktiken, PÅ RIKTIGT – har rätt och är fri att vara den man vill vara – oberoende av kön, hudfärg, sexualitet … – och där det inte finns några orättvisor mellan män och kvinnor p.g.a. att de är just män och kvinnor. Och det gäller åt BÅDA håll. Det pratas mycket om att kvinnor diskrimineras, men visst diskrimineras även männen på vissa områden till följd av just dessa könsskillnader. Kort sagt: Det drabbar och begränsar oss alla. Och om mina åsikter gör mig till feminist så är jag ta mig tusan en förbannat stolt sådan.
Sanningen är att vi är olika individer. Lillebror fick ärva docka och barnvagn efter mig i lite han ska få leka med vad han vill. Han klädde av dockan och undrade varför den hade en mjuk kropp och hårda ben och armar och barnvagnen körde han rally med.
[...] Hon gillar gräsklipparen också, mobiltelefoner och datorer, så med de empiriska resultaten i det här storartat korkade inlägget, har vi konstaterat att hon måste vara en pojke. I själen [...]
Hej Martin Melin. Berätta gärna för oss vart vi är på väg om det är biologiskt bestämt vad vissa individer leker med för leksaker? För jag antar att det är det du menar om du försöker dumförklara dem som ifrågasätter den ”självklarheten”. Menar du att det är din ”manliga” hjärna som fått dig att leka med bilen och sedan bli polis? Är det den ”kvinnliga” hjärnan som gör att kvinnor tar hand om ”marktjänsten” medan mannen sitter i fåtöljen? Berätta gärna hur vi ska förändra detta och om det är överhuvudtaget önskvärt?
Tack M för att du orkar förklara sambanden och upplysa Martin m fl. Jag är lite lat och tar mig friheten (man som jag e
att ställa ett par frågor istället…
Mvh
Luis
@Luis.
Jag tror inte att vi får ett bättre samhälle för att vi förbjuder en liten flicka att ha rosa tröja. Jag tror inte vi får ett bättre samhälle av att tvinga flickor att leka med bilar.
Jag tror vi får ett bättre samhälle om vi låter våra barn göra som de vill (nej, inte knarka!).
Och vad vill pojkar oftast leka med? Vad vill flickor oftast leka med?
Vilken färg på kläderna väljer många flickor? Och vad väljer pojkar?
Ser du sambandet?
Jag tror inte vi löser orättvisorna med till exempel lönerna genom att tvvinga på våra barn tröjor med neutrala färger när de går på dagis.
Du tror det, och det är okej. En stor del av befolkningen tror inte att Dinosarierna funnits, och jag köper det också.
Och jag vet inte om det är ”biologiskt förbestämt” att killar leker killeksaker och tjejer tjejleksaker, men så ser verkligheten ut för de flesta barn.
Det får du nog acceptera, det är ingenting som Martin melin hittat på. Jag bara uppmärksammar det.
Tack för svaret Martin, även om du inte svarade på just mina frågor. Nu blir det mkt tyckande här och kanske inte så mkt fakta men what the hell vad har man annars bloggar till
Jag håller med dig att inget barn ska behöva bli tvingad till att ha på sig vissa plagg (Har jag påstått det?). Men menar du verkligen att föräldrar inte påverkar sina barn alls?
Jag antar att det är oftast en förhandling mellan förälder och barn vad barnen ska ha på sig (antar på samma sätt att du inte låter dina barn gå barfota till dagis på vintern t ex) Det är säkert du som köper kläderna till barnen också (när dem e små) och då begränsas urvalet för dem. Sen blir dem lite äldre och kan mer vara med och bestämma vad de ska ha på sig…
Men hur mkt val har ett barn när den kommer in i en vanlig barnbutik/avdelning där det står ganska klart vad tjejer och pojkar ska ha på sig. Öppna en katalog från valfri leksaksaffär och det blir ganska påtagligt vad affären/marknaden/samhället erbjuder flickor respektive pojkar för slags leksaker. Hur lätt är det för en sexåring att välja? Vem är det som tvingar dem då?
Personligen tycker jag inte att färgen är det som skaver mest utan funktionaliteten där tjejkläderna tenderar att vara mer begränsande i att leka i och inte vara gjorda för att hålla på samma sätt som pojkarnas kläder.
Alltså jag håller med dig när det gäller beskrivningen av vad pojkar o flickor oftast väljer för leksaker att leka med (idag, i Sverige). Men är du inte nyfiken på VARFÖR de väljer som de gör? Det är det mina frågor till dig handlade om. Du kanske inte tycker att man ska ifrågasätta självklarheter men tänk på att det är inte så länge sen som det var självklart att kvinnor inte hade rösträtt och ca 50 år sen blev kvinnorna myndiga först när de gifte sig med en man osv.. Sen kunde vissa människor DÅ välja att inte bara ”uppmärksamma det” utan även göra nåt åt det! Att inte tvinga på barn rosa respektive blåa kläder pga av kön är att göra motstånd mot de många påtvingade normerna som oftast inte befriar utan förtrycker.
Till sist hur löser vi köns-orättvisorna enligt dig? Jag tror att det blir svårare att förändra saker och ting till det bättre om man förklarar skillnaderna som biologiska/genetiska eller ”naturliga”.
Mvh
Luis
PS. För att bemöta din lite råa jargong (polisskada kanske?
) kan jag svara att JA visst fanns det dinosaurier och uppenbarligen så finns det några mitt i bland oss även idag 
[...] har fortfarande inte helt hämtat mig från dagens kommentarskrig i bloggosfären. Bland annat har jag fått veta att alla feminister och fredsaktivister är svaga personer och att [...]
@Martin Melin
Eftersom Luis skriver att han håller med mig måste jag säga att jag hoppas att du har missat att läsa mina kommentarer, för så dåligt att du har kunnat missuppfatta mig så hoppas jag verkligen inte att jag skriver.
Att man inte bör cementera könsrollerna genom att (bl.a.) BARA låta pojkar leka med bilar och BARA flickor leka med dockor handlar ju just precis om att man vill se till individen och låta varje barn VÄLJA SJÄLV. Hur förvånande kan det liksom vara att en flicka ”väljer” att leka med dockan när varenda flickkompis leker med dockor, mamma tar hand om syskonen, dockorna säljs som flicksaker i leksakskatalogen/affären etc. etc.? Eller att det är pojken och inte flickan som blir motorfantast när det är just pojken som (kanske delvis omedvetet) uppmuntras till det genom att det är han som får vara med ute och åka gräsklippare under glada hurrarop (”pappas lille rallyförare!!”)? Återigen: Det handlar inte om att tvinga någon något eller att förbjuda blå och rosa kläder, utan om att granska sig själv (hur bemöter man EGENTLIGEN pojkar resp flickor) och sedan ge samma valmöjligheter. (T.ex. genom att låta pojkar och flickor busa ihop med både dockor och bilar i leksakskatalogen, för att återknyta till ursprungsinlägget.)
Det finns studier från förskolor där man har sett hur personalen genomgående (och omedvetet) bemöter barnen olika, beroende på kön. I ett fall tappade en pojke bort sin vante/mössa/whatever varpå förskolläraren vände sig till en flicka och bad HENNE hjälpa till att leta efter pojkens borttappade klädesplagg. Inte särskilt konstigt egentligen eftersom det ju är så samhället ser ut (det finns ganska intressant statistik på hur vardagsysslorna gällande barn och hem är fördelade mellan män och kvinnor … och så den där debattartikeln där t.o.m. en stor del av ansvaret gällande vuxna mäns föräldraledighet läggs på kvinnorna) men personligen tycker jag att det är förbannat trist att det uppenbarligen förs vidare även till kommande generationer. Det finns också rapporter ang skolan som visar att flickor förväntas vara duktiga i skolan medan pojkar å sin sida förväntas vara mer ointresserade av skolarbetet … Och pojkar som grupp har ett i princip konstant lägre studieresultat än flickor. Slumpen? Eller kan man kanske tänka sig att det kan vara ett resultat av hur pojkar och flickor bemöts från första stund utanför livmodern? Tuffa pojkar som leker attack med dinosaurier och söta, duktiga flickor som varsamt kammar håret på dockorna …
@Luis
Som polis är det alltid andra yrkeskategorier som jag träffar på i jobbet när det kommer till våld. Så jag tror att poliser har mindre ”hård jargong” än andra yrkeskategorier.
@M
Jo, läser och kan bara konstatera att vi har olika syn på saken. Och det är väl okej
Jag tror jag måste göra ett helt nytt inlägg och försöka se saken objektivt. Återkommer.
@Martin Melin
Visst måste det anses vara okej. Det är trots allt ett fritt land, som man säger.
Jag blev bara lite orolig när du menade att våra åsikter handlar om att tvinga flickor att sluta leka med typiska flicksaker för att i stället börja leka med bilar och att införa neutrala färger på kläderna på förskolan, som någon slags dresscode. För det är i princip så långt ifrån något i alla fall jag menar man bara kan komma. Så vill gärna reda ut ev. missförstånd. Om vi sedan, trots detta, tycker olika går det kanske inte att göra så mycket åt. Men jag är i alla fall glad att debatten kom upp till ytan.
Jag tycker det är komiskt att föräldrar tror på medfödda generella könsskillnader på basis av att ha testat ”fel” könsordning själva, som om barnen inte (1) läste av underliggande och omedvetna budskap från föräldrarna, (2) själva identifierar sig som flicka och pojke och därmed dras till det som samhället associerar med dessa identiteter (och det är kulturellt skapat), (3) påverkades av andra barn och andra vuxna, förutom föräldrarna. Könsrollerna är skapade av oss och de är extra tydliga för barn eftersom de söker efter en identitet. Jag tycker vi har ett ansvar att inte överföra stereotypa könsroller och istället bredda utbudet av identifikationer, om vi nu vill att framtiden ska se friare ut än nutiden. Och det vill jag.