Jag har ett jobb där jag ibland får hjälpa andra människor. Ofta, tyvärr, så kommer jag i kontakt med människor som antingen har råkat illa ut eller som gjort andra illa. Det är väldigt sällan man som polis möter vanliga människor som varken begått brott eller själva blivit utsatta.
När jag träffar på de här människorna som har hoppat på någons huvud, som har knivskuiet en två-barnspappa, som har stulit handväskan från en gammal dam eller som har hotat upp en 12-åring och snott hans mobil brukar jag tänka på de människor som gör livet på den här planeten lite lättare för oss andra – hjältarna.
Det finns de som hävdar att alla människor är lika mycket värda. Jag är inte en av dem. Jag kan inte se att den som hoppar på någons huvud är lika mycket värd som den som blir hoppat på. Och jag blir uppriktigt förvånad över att det finns de som verkligen tycker så. (Ofta är det folk som aldrig själva blivit utsatta för brott som tycker så, folk som lever i det vi brukar kalla ”skyddad verkstad”.)
Är en våldtäktsman lika mycket värd som sitt offer?
Frågan är naturligtvis vad är det vi mäter?
Tja, människovärde.
När jag ser de här hulliganerna, som utan att tänka sig för slår, sparkar och nu för tiden öven hugger ner någon annan baran för att denna hejar på ett annat fotbollslag, då brukar jag tänka på de människor som med risk för sitt eget liv gör vad de kan för att hjälpa andra.
Jag såg det här i går i tidningen, och i dag uppföljningen:
Tänk alla de brandmän och andra räddningsarbetare som verkligen skulle risker sitt egna liv för den här tre-åringen, och aldrig i världen gå hem innan de fått upp honom. Och som gör det här varje dag!
Titta på bilden av den lilla killen och hans pappa. Jag blir alldeles varm när jag ser den. Tänk 3-åringen som suttit ensam i klippskrevan i flera timmar och inte fattat vad som händer. Så rädd han måste ha varit.
Och som förälder – vilken panik.
Läste idag om att han mår bra och att han fick träffa killen som drog upp honom. Blir glad av sånt.
Blev lite blandat här, men vem skulle ni vilja bjuda på middag – han som hoppade på en kille huvud eller han som drog upp den lilla killen?
Jag lever nog ganska mycket i den där skyddade verkstaden, men under många år i barndomen och tonåren gjorde jag det inte. Kanske är det därför jag tycker som du – människor som misshandlar, våldtar, mördar, rånar, kör rattfulla eller drogpåverkade – de har sänkt sitt människovärde till bottennivåer.
Det finns fantastiska människor.
Det finns vedervärdiga människor.
Jag har – precis som du – träffat många av vardera sorten. Finns inte på kartan att jag ärligt kan säga att jag tycker alla människor är lika mycket värda.
Är inte detta att se i svart och vitt? Att blunda för omständigheterna i varje människas liv?
Jag vet inte hur man mäter vad en människa är värd så jag kan inte säga om jag är av samma åsikt, men jag tror att man gör det enkelt för sig om man bara lyfter fram en persons enskilda brottsliga handling. Det är klart att alla väljer att bjuda den som blivit sparkad på middag istället för den som sparkat, men som sagt, jag tror att det är att göra det enkelt för sig. Tänk om man kunde fläka upp varje persons liv istället och se hur det ser ut. Kanske omständigheter och andra handlingar väger upp det som på ytan ser gott eller ont ut.
@Annika
Om du är 19 år och väljer att hoppa på en annan persons huvud – då är det ingen annan som bestämt att det skall göras så. Och det finns inget i uppväxten som kan vara skyldig. Det är individen?
och nu sker det här – varje dag någonstans. Svart eller vitt – Ja, det är det. och man kan blunda för det och man kan konstatera att det är så.
Vad kan det vara för omständigheter som gör att en människa ‘äljer att hoppa på huvudet på en annan person? Är det en person som gör så som inte skall vara ute i samhället, som måste matas och kammas och skötas om av någon annan. Märkligt i så fall att den här personen kan sköta ett jobb utan problem, till och med ha familj.
Att han hoppar på huvudet på en annan person är hans egna val. Ingen annan gör det åt honom.
En handling kan vara vedervärdig – fördömande – äcklande och alla andra otäcka substantiv du kan välja.
Väljer man att kritisera en handling istället för en hel människa har man kommit långt.
Och. Det finns människor som blivit utsatta för våldsbrott och väljer att fortfarande tro på den goda människan. Jag är en av dem.
Du har helt rätt i att en människa själv väljer sina handlingar och ska stå till svars för det.
Jaja – så finns det psykopati där människor inte medicinskt kan känna medkänsla och medlidande, och det är väldigt obehagligt och sätter fruktansvärda spår i människor dom drar över. Såna som ska vara inlåsta för dom är farliga för andra.
Såklart får man inte vara naiv och dum och låta sig blåsas av folk med oärliga avsikter och jag är tacksam att jag slipper göra de snabba besluten, gripen, inte gripen, bojad, inte bojad, dum, inte dum, snäll, korkad, naiv, dumdristig. Som polis måste man ju såklart ta oerhört snabba och korrekta beslut beslutat på människors handlingar och då finns det inte så mycket tid för eftertanke och psykologi alla gånger. Då måste man vara lite radikal i sitt tänkande annars hade världen varit en osäkrare plats. Men jag är själv nöjd med att slippa det och går till sängs med tanken att det finns goda människor, de flesta. Att tänka på att kritisera folk för det vad dom gör och säger, inte för vad dom är. För människor, det är vi alla. Jag försöker vara rak och ärlig och behandla alla lika. Försöker få så många jag kan att le och skratta. En vardagshjälte även jag för nånstans kanske jag smittar någon med mitt sätt att vara. Klart jag blir blåst och lurad ibland, men som sagt, jag behöver inte besluta över deras öde. Om man sedan diskuterar olika människors värde så är det ganska djupt filosofiskt. Är ett djur lika mycket värd som en människa? Vissa tycker det. Är svarta och gula människor mindre värda, vissa tycker tyvärr det ännu. Är kvinnor bättre människor? Ja, säger vissa. Det där kan man dra till absurdum och är olika i olika kulturer. Men så länge jag bor i sverige håller jag mig till lagboken och hoppas även ni kan se omständigheter och orsaker till våldets verkan. Och ni har inte patent på verkligheten i samhället bara för ni ser det svarta.
@Frida
Alla får tycka som de vill. Det är en självklarhet i min värld.
@Martin – japp och med DEN insikten har man kommit långt också i kampen mot en bättre värld.
) Man kan fortfarande diskutera och utbyta erfarenheter. DET tror jag vi är sämst på i världen att göra. Erfarenheter ska dryftas och utbytas. Det är lätt att undervärdera sina egna erfarenheter när det kommer att delge andra dom. ”det är inget märkvärdigt att berätta” Och sedan är det är allt för lätt att göra sina egna erfarenheter till sin egna sanning. Nej berätta om ens liv och erfarenheter och lyssna på andras så blir världen rikare på så många sätt. Man behöver inte hålla med – inte ens förstå. Men man blir inte dumare.
Jag håller med dig Martin
Själv är jag lite för öga för öga tand för tand.
Om någon frågar om jag skulle kunna döda så är svaret JA.
Men endast i självförsvar. Jag skulle kunna ta ett liv om mina barn tex skulle
vara i fara för en vettvilling som tex Han i Norge på Utöya.
I vissa fall är inte alla människors liv lika värda.
En man som våldtar en 9 mån bebis är inte värd att leva.
Det finns inga straff för en sådan handling mer än tand för tand öga för öga.
En olycka kan hända men inte en medveten handlig där en annan människa
våldtar, dödar, misshandlas svårt.
Man ser ofta folk som inte bryr sig om andra medmänniskor. De bara går
därifrån och hoppas att någon annan skall vara handlingskraftig.
Som tur är finns det dagliga hjältar hos den vanliga Svenssons oxå.
Tjingeling
Grabben hade aldrig trillat ner om föräldrarna tagit lite mer ansvar. En tre åring ska inte gå själv på en klippa utan att hålla i någon förälders hand.
Jag blir fundersam och lite rädd när jag läser detta inlägg. Har alltid trott att polisen i detta land lever med en förståelse för varför vissa faktiskt blir busar och andra inte, varför vissa ”väljer” att skada andra.
Jag menar inte att man inte ska få stå till svars för det man gör, att onda handlingar ska ursäktas så pass att det inte blir något straff.
Men det borde verkligen ingå någon sorts grundkurs i utvecklingspsykologi på polishögskolan.
Jag tror att ALLA beslut vi tar, ALLT vi ”väljer” att göra grundar sig på vad vi har fått lära oss som barn, vad vi fått vara med om som barn och vad vi fått för egenskaper som kan hantera detta. Vad skulle annars våra val grunda sig på??
Det är ju ingen hemlighet direkt att barn med ”struligare” uppväxt oftare blir struliga. Hoppas innerligt att det finns någon sorts förståelse för detta inom kåren. Och igen vill jag poängtera att det inte innebär att man inte ska få stå för sina handlingar och ta sitt straff. Jag hade bara hoppats på mer förståelse än vad detta inlägg andas.
Utifrån sin kunskap och erfarenhet så gör de sina val.
@Linnea B:
Jag är fullständigt på det klara med att alla har olika förutsättningar. Har dock svårt att se att man inte ska ha förmågan att inse – pga sin uppväxt – att det är fel att våldta, tortera eller mörda en annan människa.
Det hade känts bättre om du hade avfärdat människovärdet som begrepp totalt i stället. Vem är det som bestämmer när ett människovärde är i avtagande? Du och dina kollegor? Om alla barn föds med lika människovärde. När har en människa, som du tycks se det, gjort såna val att värdet är borta? Vad får det för konsekvenser för den enskilde individen? Jag tycker att den här diskussionen är obehaglig.. Ibland har jag en känsla av att man som bloggare slänger ur sig saker som kanske skulle vara lika bra outtalade. Du har rätt att ha vilka åsikter du vill. Och du är bra på att låta oss andra ha våra. Allt tjänar man dock inte på att torgföra. Skulle du tycka att det var trevligt om en läkare gick ut och sa samma sak? ”Jag ser så mycket feta, rökande, supande människor som får skylla sig själva. De har gjort sina val. Satt sig i sin taskiga sits. Jag tänker inte offra tid och pengar på dem. De har inte samma människovärde som vi som sköter oss.” Det är aldrig särskilt långt till detta vi och dem. Och ändå kan ekot höras från Tyskland där människor rensades ut för att de var tärande och inte hade samma människovärde.
När man jämför hur mycket människor är värda, att den ena är värd mer än den andra osv så får man ju inte glömma bort att ingen föds till att bli en våldtäktsman. Ingen föds till att hoppa på någons huvud. Det är ingen som plötsligt bara blir det. Ingen bebis är ond. Det är bara att titta på vilken bebis som helst. Ingen reser sig upp från sandlådan och säger: ”Nu är det nog dags att gå och våldta någon”. Man ska inte döma någon utan att gått en mil i hans skor. Man har ett val. Men frågan är hur det ser ut i hans hjärna. Kan människan alla gånger välja fritt? (Ja, jag är kriminolog
)
Tänk att man tror så enkelt att alla människor har ett fritt val att välja precis hur man vill. Men varför väljer man då inte alla det rätta? Om alla har ett val att välja precis som dom vill varför väljer då inte alla människor det valet som gynnar dom? Man kan inte dra alla över en och samma kam och säga att alla människor har ett val. För det har inte alla. Långt ifrån alla. Psykiskt sjuka människor har inget val många gånger t ex. Alla har inte en möjlighet att välja. Alla kan inte handla eller tänka rationellt. Så är det.
@Matilda skall man rättfärdiga psykiskt sjuka och deras handlingar…
Pust ! Nej ALLA har ett val.
P.s. Det går inte att rädda alla människor.
Obs bara för att en person jobbar som polis, betyder inte det att dem inte
kan ha ett eget tyckande. Först är Martin en man, familjefar och make
sedan är han POLIS ( när han jobbar )
Poliser ( yrket) skall upprätthålla lagen och se till att andra följer den, dömmer
gör Domare.
Matilda, 95% av alla som växer upp i problemområden eller i dåliga hemförhållanden blir INTE mördare, våldtäktsmän eller pedofiler. Och du kan väl inte mena att alla huliganer är psyksjuka?
Vi, människor, gör val och egna handlingar, och dom skall vi stå för, och om de är brottsliga dömas för. Att skylla på dålig uppväxt håller inte.
Och hur kan du jämföra judar under andra världskriget med våldtäktsmän och mördare?
Johannes, också kriminolog.
@Johannes Nu lägger jag mig i. Det var inte Matilda som tog upp judarna. Det var jag. Det kan väl verka konstigt att ta upp dem samtidigt men är högst relevant när vi talar om människovärde. När man pratar om människovärde så resulterar det förr eller senare i resonemanget om alla människor har samma rätt att leva som ”det Vi” som vi naturligtvis utgår ifrån. I dessa gråzoner är det inte långt mellan att diskutera dödsstraff för våldtäktsmän och euthanasi (dödshjälp) för de människor som Vi förstår inte kan få leva vidare av en eller annan orsak. Ekonomisk, etnisk etc..
Det jag ville visa var att det INTE är någon liten diskussion att slänga ur sig om lika människovärde eller inte. Jag ser det ur en ren etisk vinkel.Sen håller jag inte riktigt med Pia. Som polis tror jag nog att Martin alltid måste tänka lite extra på vad han torgför tex här på bloggen. I det fallet tror jag inte att person och yrke kan skiljas på. Hans värdegrund kommer allmänheten till del i hans jobb.
Hahaha nej nu måste jag nästan skryta lite men även skylla på samhället/globaliseringen och att Sverige bara blir fler och fler på samma yta som för 24 år sen när jag föddes ser likadan ut! Jag menar såhär: jag är en ung barnskötare som alltid älskat barn, sen jag själv va 6-7 år släpade jag runt på de söta grannarnas barn till sandlådan för att få gunga och göra fart på dem… Tvingade ner min lillebror jag då ca:4 år han några månader i min dockvagn för att få ta hand om själv… Jag var som liten frälst i små barn! Haft en jävligt jobbig uppväxt med en mamma som försvann till himlen när jag var 13 år. Med en hjärtinfarkt sjuk pappa som fick helt och hållet ta ansvar för 4 små barn… Ni är vi alla vuxna, har bra jobb som vi trivs med, älskar AIK och varandra nått enormt! Varför lyckades min sjuka pappa och inte alla andra som har det jävligt tufft?? Jo för att vi blev starkare som familj tillsammans, vi valde att inte gräva våran egen grav…
Så tänker jag såhär också eftersom jag jobbar på fsk med STORA barngrupper, mindre personal, nedskärningar och mini-löner som jag, nyutbildade poliser m.fl har… Vart ligger ansvaret?? Hos en själv som litet barn i denna vida värld där tyvärr barnen inte får samma möjligheter som en själv fick när man gick på dagis(då var det betydligt mer personaltätt och mindre barngrupper än hur det ser ut idag) jag tror och inbillar mig som andra säger och sagt: alla har ett val och jag tycker det är synd att det inte är fler som reagerar av föräldrarna som ”bara gillar läget” och sätter in sina barn, för att snabbt ut och tjäna pengar igen, många inskolar samma vecka som barnet fyller ett.
Jag tycker att det är fel att inte dem som styr landet borde satsa och lägga mer pengar där det behövs mer: till alla vi som gör ett jobb för att samhället ska kunna fungera bra! Finns många hjältar här i världen, tack och lov gör det