
Vi svenskar verkar inte bry oss så mycket om vem som leder vårt land. Eller så rör jag mig i fel kretsar.
Och nu pratar jag inte om att vi inte bryr oss om vilket parti vi röstar på – för det är viktigt för oss. Men vem det är som leder partiet har mindre betydelse. Verkar det som i alla fall.
Nu skall ju socialdemokraterna välja en ny partiledare. En person som inte bara skall leda partiet utan också är en stark utmanre till Fredrik Reinfeldt om posten som statsminister.
Socialdemokraternas nästa partiledare kan alltså vara vår nästa statsminister.
Och det verkar som om det är ett gäng gubbar och tanter som skall göra det valet.
Ska det vara så? Varför går man inte ut till den miljon människor som röstar med socialdemokraterna och låter de bestämma? Låt partivännerna nominera och sedan rösta.
Skulle det bli fel då? Skulle de som ”kissed ass” i många år, hållit sig i bakgrunden, gjort slitgörat, inte få komma fram då? De som har stått på tillväxt.
Eller går det inte till så? Att man kommer in i parteiet, visar sig lojal och så vips har man en ministerpost och kanske till och med ett partiledarjobb.
Jag vet inte.
Men snart vet vi. Jag skulle nog tycka att Messing skulle vara ett bra val. Och det skriver jag utan att tillhöra röstningsskaran eller annars veta var hon står i olika frågor.
Men jag är medveten om att hon snart kan vara min nästa statsminisgter – och det får mig att ändå vilja bry mig.


Martin, jag läser troget din blogg, men förstår inte detta inlägg? Förklara!
@Gittelitt
HAHAHAHAHAHA… Hahaha… inte jag heller. Vet i sjutton vad jag vill säga med det. Googlade efter en annan bild men fick upp den här på Person och då blev det så här.
Det är därför det är så bra med direktdemokrati och språkrör..
Folk börjar förstå det där… glädjande
Mitt tips: Anna Johansson. http://www.youtube.com/watch?v=cKRL4v8lE5g
Men det är redan lite som du skriver. Det är väl distrikten som nominerar olika kandidater som sen valberedningen ska besluta om. Om jag inte fått detta helt om bakfoten…
Halloj
Naturligtvis för att Göran Persson ser så rolig ut. Jag tänker alltid på ”Alla skall med” mär jag ser honom. Med på vad ni arbetarbarn ”och så blev han godsägare”
Hellre röd än grön….