är ju när alla sover här hemma. Endast hustrun är vaken och kollar på film. Då kan man sitta och fila på några vettiga saker att säga. En egen reflektion kring vad jag faktiskt lägger ut är ju att mycket inte är så där direkt kopplat till att vara pappa. Kanske för att annat får ta plats när man väl lagt sina små älsklingar, kanske för att vissa dagar är mindre fyllda av barnaktiviteter än andra. Oavsett vilket blir det lite mer pappa fokus imorgon tänkte jag. Plan för morgondagen är nya skor till Maja och läxläsning. Tänkte köra igång tidigt så hon orkar. Skall försöka hitta nån kompis för Ebba att leka med. Maja har större kompiskrets, mestadels beroende på att de var en större grupp på förskolan och att hon nu börjat i skolan. Detta är en källa till konflikt, eller konflikt är nog fel ord, snarare frustration hos Ebba. Så imorgon hoppas jag att vi hittar någon kompis till henne som kan och vill leka lite.

Ritade lite på iPaden. Börjar närma mig en femårings nivå. Stolt.

tänkte sprida lite ljus på en organisation som gör spännande saker. Det är en ideell verksamhet vars idé är följande:

In the light of new challenges and opportunities for the human race our purpose  is to develop and promote new ways of thinking about human fulfilment and social progress which speaks directly to our strapline.

Bland mycket annat så gör de HELT FANTASTISKA animationer till föreläsningar. Lägger upp en här så får ni se. Här pratar Steven Pinker, professor i psykologi vid Harvard, om språket som ett sätt att förstå mänskligt handlade. Pinker är intresserad av vår språkliga utveckling som art och det märks även i denna korta (10 min) föreläsning. Några av hans böcker är översatta till svenska och jag kan verkligen rekommendera dem. Tycker du att detta är spännande så tveka inte att söka dig in i psykologin coh språkets värld tillsammans med Steven Pinker. Här kommer nu RSA animate:

Fler hittar du på youtube, sök på RSA. eller på hemsidan www.thersa.org. Trevlig kväll.

Ibland sviktar kraften till bloggande. Idag var en sån dag. trött efter igår då det blev sent. Kämpar med att vara aktiv med barnen och fixa allt runt omkring. Går sådär. Slötittar på några avsnitt av Simpsons på iPaden. Fixar tacos. Barnen nöjda och glada över det. Inte jag. Upprör mig över den lilla pojken som dött i Italien då hans föräldrar enbart gett honom homeopatisk medicin. Han hade lunginflammation och fick homeopatisk medicin samt fänkålste som smärtlindring. När de tillslut tog sitt förnuft tillfånga och tog pojken till sjukhus var det försent.

Jag har en relativt klar åsikt gällande alternativmedicin och det är att den är förkastlig tills dess motsatsen kan vetenskapligt beläggas. Här vill jag vara väldigt tydlig – det är nödvändigtvis inte själva medicinen som är förkastlig utan snarare att man egentligen inte vet om den har någon effekt eller inte. Man behöver göra dubbel-blinda randomiserade studier med kontrollgrupp. Exempelvis har homeopatiska preparat inget empiriskt belägg, att celler har ett minne är idag oklart och sedan att detta skulle kunna påverka oss är än mer oklart. Tänk dig att du häller ut en droppe pencillin i Vättern och blandar det ordentligt. Sedan tar du en droppe ur Vättern och häller den i Vänern och blandar ordentligt. Sedan tar du upp vatten ur Vänern och gör piller utav det. Där har du ett homeopatiskt preparats styrka.

Jag vill inte heller glömma att nämna en väletablerad effekt som sannolikt spelar en särdeles viktig roll när det kommer till medicin och det är Placebo-effekten. Tror man att det skall hjälpa så ökar chansen att den faktiskt skall göra det. Ni behöver bara gå till er själva och vilken effekt ni tillskriver de alternativmedicnska preparat ni tar. Dessvärre är det också väldigt lätt att falla i logiska fällor som exempelvis att det funkar för mig och därmed för alla. Det vet man ju egentligen inget om. För att kunna dra slutsatser som är relativt säkra behöver man stora urval ur den undersökta populationen (förutom statistiskt säkerställda effekter och skillnader mellan grupper).

Ett annat nu aktuellt exempel är ju nyligen bortgångne Apple vd:n Steve Jobs. Han gick bort i cancer (bukspottkörteln). Under närmare 9 månader försökte han bota sin cancer med en speciell diet. Först därefter vände han sig till den vetenskapligt förankrade medicinen, men då var det försent. Som sagt, många alternativa preparat är inte farliga i sig, men det är ofta oklart om de är botande. Där måste man låta vetenskaplighet och empiri styra val av behandling. Nog nu. Driver inget korståg mot alternativmedicin men stöter även på i mitt arbete, klienter som tar diverse mer eller mindre verkningslösa preparat vilket i sin tur kan leda till mer lidande än nödvändigt.

Middag i full gång. Städad kväll som ”designated driver” Skickar en fin barnbok till den som gissar rätt på vilket hus det är.

En av mina är helt klart ”The Wire”. Tveksamt om någon serie har fångat min uppmärksamhet som den gjort. Fylld med fantastisk dialog

med poliser och brottslingar porträtterade med skärpa kryddad av realism. Första säsongen presenterar oss för huvudkaraktärerna, vilka vi mer eller mindre följer genom alla säsonger. De befinner sig på båda sidor av lagen samt även högre upp i samhällets hierarkier. Rätt och fel drivs till sin spets. Har av många kritiker utsetts till den bästa kriminalserien någonsin och jag är benägen att hålla med. Så om ni missat detta är det bara att slänga sig iväg till närmsta videobutik och inhandla valfri säsong, men jag rekommenderar att börja från början.

David Simon, som skrivit manus, har även skrivit manus till fantastiska ”Homocide: life on the streets” och nu på senare tid även ”Treme” som ni kanske ser på SVT.

Inte får man mycket gjort en sån dag. Maja fick vara med sin mor större delen av dagen och en kortare stund med mig idag. Febern var i princip borta men hon var rätt hängig så det kändes inget vidare att lämna henne till skolan.

När hon levererades till mig, hustrun kör nämligen vår gemensamma bil till jobbet medan jag åker kommunalt, så var det roligt och spännande för Maja i ungefär 3 minuter. Psykologyrket är inte så himla häftigt ur barnperspektiv och att rita på en whiteboard och trycka fram en varm choklad ur kaffemaskinen räcker inte långt.Efter cirka 12 minuter fick jag denna.

Fast det är ju med viss stolthet jag visar upp min dotter, kollegorna får ju ofta höra om sånt som händer barnen så att träffa nån av dem uppfattar jag att de uppskattar. Nu satsar vi på imorgon som den första skoldagen denna vecka. Vi har även barnvakt mellan fredag och lördag. Då ska jag och hustrun på disputationsfest. Skall bli trevligt, men jag känner inte den som disputerat så bra eller nån annan där heller faktiskt. Men hoppas på spirituella tal, god mat och trevligt sällskap till bordet.

På väg att hämta de två andra på förskolan så var man så här pigg. Hade gärna själv suttit så där….

Och när ämnet ändå kommit upp. Visst är läsning ett fantastiskt sätt att umgås med sina barn. Redan när man läser de första Totte böckerna blir det ju förstärkande när man får sitt barns odelade uppmärksamhet. Att sedan fortsätta utvecklas tillsammans m barnen är också roligt. Men det kan ju också samtidigt vara galet tråkigt, att läsa samma bok för 63:e gången gör det svårt att vara så där engagerad och närvarande som barnen önskar, fast att läsa ”good enough” är verkligen gott nog ibland. Vårt dilemma hemma nu består i att hitta en bok som på något sätt passar alla. Det funkar dessvärre inte att hitta en bok som både passar sjuåringen och treåringen.

Vi hamnar ofta hos Astrid Lindgrens böcker när vi skall läsa för alla barnen, dels för att hennes böcker är så roliga, spännande och engagerande, dels för förmågan att gestalta huvudpersoner ur barnperspektiv. Maja tycker om LasseMaja, och egentligen gör Ebba det också. Där har vi köpt cd-böcker som komplement till att vi själva läser. Johan Ulveson är helt underbar som uppläsare av dessa ”barndeckare” och svår att konkurrera med.

En norsk författare, Jo Nesbö mest känd för sina deckare, har även skrivit barnböcker. Dr Proktors Pruttpulver är en väldigt rolig bok, särskilt om man är mellan 6-10 år gammal.

Sjukrapporten från mammans vabdag med Maja är att hon idag mår bättre. Redan imorse var det ganska modest feber och hon har idag varit mer sitt gamla vanliga aktiva jag. Hustrun och Maja var till passexpeditionen för att skaffa Maja hennes första pass. Hon åker nämligen till London på höstlovet tillsammans med mormor. Om inget oförutsett inträffar blir det iaf sannolikt  skola imorgon för henne. Nu håller vi tummarna för att de andra barnen här hemma inte får samma bacill.

Hemma med Maja idag. En dag av fia m knuff, kortspel och högläsning. En bokserie som verkligen är bra, där bra kan definieras som att barnen blir som trollbundna, är den om Tam tiggarpojken av Jo Salmson. Vi har tagit oss igenom de första tre och de är verkligen fint och ganska stramt skrivna. Riktigt spännande och med vissa moraliska problemställningar som kan vara bra att diskutera kring. Att den sedan kryddas med fina, mangaliknande, teckningar gör att läsupplevelsen höjs några snäpp.

Så söker du efter böcker att läsa för barnen kan serien Drakriddare rekommenderas varmt. Passar för både tjejer och killar från sex år (min egen bedömning).

Hämtade i övrigt småkottarna som vanligt med ett depåstopp i parken. Maja klarar sig numera själv kortare stunder. Hon stackarn har fått tillbaka febern nu till kvällen. Imorgon blir det vab för mamman.

En riktigt proggig barnskiva jag minns från min barndom är denna.

Lite rörig är den men jag har spelat några låtar härifrån för barnen och de har fastnat. Den utkom 1976 och är ovanligt präglad av sin tid. Det är nationalteatern som ligger bakom och är ett hopkok av några av deras barnteatrar. Yllet, gubben, spöket och Lumor är centrala gestalter. Mycket är omskrivningar för vänster politiska resonemang. Kan inte låta bli att tänka mig att jag påverkats av 70-talets retorik mot barn. Tyckte ju också om Ville, Valle och Viktor till exempel. Musiken är till stor del skriven av Ulf Dageby. Hans Mosesson medverkar, idag mest känd som ICA-stig. Så våga er tillbaka i tiden och låt era barn uppleva dåtidens politiskt färgade barnkultur. Ytterligare läsning kan hittas här  http://www.nationalteatern.nu/skivor/kalsipper.htm

I övrigt så har Maja fortfarande feber som hålls i schack av alvedon. Blir nog ingen skola imorgon utan vab för pappan.

Har även sett en väldigt spännande dokumentär om två gäng i Los Angeles – Crips och Bloods Made in America. För den som är intresserad av retrospektiv analys av hur och varför dessa gäng utvecklades mot bakgrund av segregation och sedermera upproret i Watts, är denna alldeles perfekt. Förundras också över hur lite man trots allt har hört om detta gängkrig. Invånarna i vissa delar av LA växer upp i veritabla krigszoner och som så vanligt är drabbas barnen hårt. Fastnar i frågan Kan det hända här?  Tänker Malmö. Tänker att ett segregerat samhälle möjliggör problematiken. Tänker att vi INTE är som USA. Än.

Och cirkeln är sluten. Tillbaka till Kåldolmar & Kalsippers vänsterpropaganda. Stannar i känslan av solidaritet och engagemang. Känns bra.

Fortsatt krassligt här hemma. Hustrun återigen i svampskogen. Spelar Fia m knuff på iPaden. Maja vinner. Ljus i mörkret när man är sjuk och inget är roligt. Kan själv påminna mig de dagar man var hemma sjuk och hur otroligt tråkigt man hade.

Sorterade lite bilder igår då denna fladdrade förbi. Vi fikade utanför det torp vi hyrt. En härlig stund på en härlig plats. Fascinerar mig alltid hur vi så snabbt kan associera tillbaka via våra minnen till platser och stunder som vi upplevt. Och kanske mest fascinerande hur kraftfulla känslor som plockas fram. Värdet av fotografier – stöd för minnet för att nå fram till dessa magiska ögonblick vi alla har haft.