Det är kul det här med barnkläder. De ser ju så gulliga ut på de små liven. Så man springer runt i affärerna för att hitta coola byxor och tuffa tröjor.
  Men sedan när man är i vardagen och står där framför byrån är det ändå bara ett plagg som åker fram. Den praktiska bodyn. Den med enklast knäppning. Tre knappar i grenen och stort hål för huvudet. Så ska dom vara. Med ett barn som ålar sig fram och tillbaka under blöjbytet vill man ha det enkelt och inte stå med några tighta jeans med svår knäppning.
   Nej, en enkel body – den funkar både på dagen och på natten. Ett byte bara. Perfekt!

Och är det bättre att klä ett barn för varmt eller för kallt om man skall ut och åka bil? Det blir en hel del i och utlastningar. Varmt i bilen och kallt ute. Jag är själv med honom…

Jag tillhör ”Ingemar Stenmark-generationen”. Det vill säga, jag är född på 60-talet och var med under Ingemar Stenmarks storhetstid på slutet av 70-talet.
   Sitter här hemma och tittar på Anja Pärsson när hon åker störtlopp. Det känns väl sådär spännande. Ingenting jag hade gråtit blod över ifall jag hade missat. Faktum var att jag inte ens visste om att det var tävling idag.
   Nej, det var annorlunda på 70-talet. Då hette ALLA killars idol Ingemar Stenmark. ALLA skulle vara Ingemar Stenmark när det åktes miniskidor i pulkpacken. Eller vänta, det fanns några undantag. Några killar ville vara Franz Klammer, den Österikiska störtloppsfantomen. Men vi andra, vi som förstod det här med utförsåkning, vi ville vara Ingemar Stenmark. Det var slalom och storslalom som räknades. Störtloppen tittade man inte ens på på tv. Det var inga svenskar som åkte störtlopp.
   Det är svårt att föreställa sig hur stor Ingemar Stenmark var, om man inte var med. Han var allt!  Stora delar av Sverige stannade upp när han åkte, och ALLA visste att det var tävling.
   ”Stenmark åker 13.45 idag” sa kassörskan på Konsum och menade med det att skulle det handlas någon mjölk så fick det ske antingen innan dess eller eftter att Stenmark åkt. För klockan 13.45 skulle hon sitta inne i lunchrummet och titta på teven. Då fick kön växa.
   Men det där var sällan några problem, för om Stenmark åkte – då gick man inte och handlade. Då stannade man hemma och tittade.
   I skolan var en dag med Stenmark fest. Då samlades man i biologisalen när det var dags och så rullade studiorektorn in en tv och så satt hela skolan och tittade på när Stenmark åkte. 
   Jag är glad att jag tillhör ”Ingemar Stenmark-generationen” och att jag har fått uppleva denna idrottsmans osannolika karriär.
  Tack Ingemar Stenmark!

Ikväll på TV4 är det dags för finalen av årets ”Robinson”. Och jag ska se det. Känns lite som att jag måste se det. Nästan alla jag träffar frågar mig ifall jag ser ”Robinson” och då känns det bra att ha gjort det. På något vis.

  Årets omgång har inte varit sådär jättespännande. Faktiskt på gränsen till lite tråkig. Fram till i torsdags då det hettade till…
   Jag gillade först inte idén med att de som blev utröstade fick en andra chans. I min värld är man borta i samband med att man blir utröstad. Det är liksom hela tanken med programet.
   Men så har vi problemet med att det ofta är de starka och potentiella vinnarna som ryker tidigt. Och då är det ju en riktigt bra idé att låta de samlas på ett hemligt ställe för att sedan ha en chans att komma tillbaka igen.
   Då kan de som paktat stå där med hakan nere i sanden.
   Såg ni Mats Thelins blick senast? Det var revansch, fightingspirit, vinnarinstinkt. Det var AIK SM-guld 1982!
   I kväll är det final och jag hoppas att det blir Mats som vinner!

   Annars är det Amerikanska Robinson (Survivor) som gäller här hemma. Helgmorgonar på Tv400. Så jäkla bra!!! Har sett omgångarna 2004, 2005 och ser den här helgen upplösningen på omgång 2006.
   Amerikanska Robinson är riktigt, riktigt bra! Bra casting, deltagare som vill vinna, och en suverän programledare. Jag kan inte sätta fingret på vad det är som gör det så bra, men det bara är det.
   Men Paolo Roberto var ett lyft för den svenska versionen! Han har blivit bättre och bättre för varje program.
   Så 20.00 ikväll vet ni vad jag gör, och i morgon läser vi om vinnaren. Fick ett telefonsamtal i går kväll från en kompis som just hade träffat vinnaren. ”Vill du veta vem det är?” frågade han. Det ville jag inte – inte på det sättet.
   Som sagt, det pratas mycket Robinson just nu.

Foto: Aftonbladet, Mats Högberg

Vi har en ny medarbetare här på Coolapappor.se. Han heter Björn Wikström. Han har en framgångsrik blogg som heter Singelpappan och från och med nu skriver han också krönikor här på coolapappor. Varje fredag hittar du Björns texter HÄR.
     Den här fredagen har han skrivit en väldigt stark text och det är inte långt ifrån att man får tårar i ögonen när man läser den. Ni kommer förstå vad jag menar. Så jag vill verkligen att ni läser den.
    Vi på coolapappor.se hälsar Björn välkommen!

Ska åka till Barcelona med Charlie på söndag. Blir tre nätter i den katalanska huvudstaden (säger man så?) och nu behöver jag hjälp med tips på vad jag ska göra.
   Jag kommer vara själv med Charlie hela dagarna och har inga problem med att ta mig fram kollektivt.
   Dessvärre spelar inte Barcelona hemma under de här dagarna, annars tror jag att Charlie hade gillat att gå och se Zlatan och Co.
  Så… vad gör man i Barcelona ihop med sin sjumånaders?